Jag vet inte hur du fungerar men jag älskar att lära mig nya saker, men jag hatar att vara dålig på något! Det här är en tanke och känsla som jag har jobbat mycket med de senaste åren, för att den hindrar mig från att testa nya saker. Rädslan för att misslyckas och prestationsångesten kan förlama mig och då undviker jag hellre aktiviteten än att testa på den. Samtidigt som de gånger då jag har tagit mig ann något nytt så tycker jag att det är så kul att få vara nybörjare. Jag tror att det är aktiviteter som jag tycker att jag borde vara ok på som skrämmer mig mest, aktiviteter som jag aldrig har varit i närheten av tidigare är det lugnare med, typ som surfing och kite-surfing.
Jag har aldrig varit på skidor eller bräda i havet, jag har aldrig hanterat en JÄVLIGT stor drake, så det är okej att jag inte klarar av det inom första timmen, medan andra löser det bra. Trots den inställning så kan jag bli förbannad till tårar när det inte fungerar, framförallt om t.ex Björn ställer sig upp direkt trots att han inte kitesurfat innan. Då kommer det nån gubbjävel fram på min axel som skriker in i mitt öra “du är så jävla dålig, klarar ju inte av någonting” oftast ännu hårdare ord. Galet, jag vet!
Men idag så låter jag inte den lille gubbjäveln ta över, idag är min gumma på andra axeln mycket starkare och positivare. Den som säger “Bella det är lugnt, du lär dig snart med lite tålamod, vad är det du har så bråttom till?”

Ja, va tusan är det jag har så bråttom till? Varför är det så viktigt för mig att vara duktig på saker, ett av svaren är, för att jag identifierar mig med mina prestationer. Jag är inte unik där heller, det här är ett problem som jag tycker mig många ha. Vet ni vad, det går att jobba med, precis som du kan jobba på att bli starkare i chins så kan du träna på att bli starkare i dina tankar. Du kanske behöver någon som coachar/vägleder dig in på rätt väg, ta den hjälpen! Sen handlar det om att vara uthållig och medveten =) Jag är inte mina prestationer, jag är en person med känslor, åsikter och ambitioner. Idag försöker jag se det som en spännande resa, där jag vill ha kul på vägen mot mina mål, där det är ok att det ibland blir omvägar, ibland blir omvägarna väldigt långa för att dem är så trevliga.

Konsten att lära mig nya saker, tror jag handlar om att se leken i det, ha kul på vägen, ramla av och ställ mig upp igen. Fråga dig själv “vad kan jag göra annorlunda nu jämfört med gången innan?” på det igen, testa och ramla av igen. Det sjuka med vågsurfing är att havet beter sig helt annorlunda från våg till våg och från dag till dag. Jag väljer att se det som en kul utmaning!

Att få träna på att surfa och sen sätta mig med en kall kokosnöt till den här solnedgången, ett helt okej sätt att lära mig att surfa på!

Namaste!

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>