Woow! På dagen för ett år sedan, asså ett helt ÅR, landade vi på Bali. Det känns så jäkla galet, kittlande och helt rätt. Jag har träffat så mycket härliga människor, fått uppleva helt magiska platser och haft så jävla mycket tid till att analysera sönder ”meningen med mitt liv”.

Ja jisses, det är inte bara en vals på rosor att lämna det trygga vardagslivet och jag antar att det också är därför som många väljer att inte göra det…Jag är glad i att jag gjort det för jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv under de här 12 månaderna. När vi satte oss på planet till Bali för 4 månaders ”in between life” tid så kändes allt lekande och kul! Första tiden var fantastisk, ha tiden till yoga, surfa, läsa, umgås med Björn och äta god mat. Efter en 4-5 veckor så kom rastlösheten/prestationstrollet krypande och kackandes på min rygg, jag började ifrågasätta migsjälv, mitt yrkesval och hur är det egentligen jag vill leva mitt liv. Här kan jag säga att tiden var min fiende, jag kunde inte kontrollera mina tankar & känslor. Men tiden/livet gav också perspektiv, så vände tankarna och livet kändes gött igen. Så studsade bollen, upp & ner, ibland från dag till dag och ibland från vecka till vecka. Idag kan jag säga att jag är inte den typen som mår bra av för mycket ledig tid. Jag har testat och jag trivs bättre i att få arbeta, få hjälpa människor/djur, att ha ett schema att förhålla mig till. Det jag däremot har landat i är att jag absolut inte vill tillbaka till att jobbet är allt, det som går före vänner, familj eller min egen hälsa. En sak är säker, JAG kan njuta mer av ledig tid när jag har något att vara ledig ifrån, den du!

Dagen för flygresan hem till Sthlm kom snabbt på slutet av 4 månader som hade känts som enormt lång tid. Vi hade 3 veckor i Sverige innan ”flytten” till Spanien. 3 intensiva veckor med att hinna umgås med alla nära och kära =) Få jobba lite med underbara klienter och packa om väskorna. Jag åkte till Spanien med en känsla av ”shit vilken rolig utmaning det här ska bli” samt ”Nu kan jag få skapa mitt vardagsmönster så som jag vill ha det”. Uttrycket ”Det blir ALDRIG som man tänkt sig” har aldrig passat bättre in på mig.

Käftsmäll på käftsmäll, ingenting gick smidigt för oss i början. Det va rekord kallt och regnigt, all byråkrati för att komma igång med ett liv i Spanien som inte handlar om att vara turist tog ENORMT mycket tid, huset vi hittade att hyra visade sig vara ett större projekt än vi först trodde och bilen vi köpte va inte alls lika 100% som säljaren sa att den va… MEN jag har övat på tålamod, ni anar inte hur bra jag har blivit på tålamod! Jag var helt inställd på att jag snabbt skulle hitta ett gym att börja jobba på och var mycket motiverad. Där satt en riktig höger krok, ni vet en sådan som ger en riktig ”knock-out”. Här tror jag att jag ska kliva in och vara tränaren från Sverige som är välutbildad och engagerad i sina kunder och medarbetare. När egentligen ingen kunde bry sig mindre, det var ingen som visste vem jag var, ingen som var intresserad av mina erfarenheter och kunskaper. Varför skulle dem vara det, de har redan fungerande verksamheter med nöjda kunder. Jag kan meddela att PT yrket ser helt annorlunda ut här i Spanien än i Sthlm. En sådan nyttig erfarenhet! Jag fick börja tänka utanför min box och återigen inse att allt har sin tid, allt kan inte ske NU som jag helst vill 🙂

Nu har vi varit i Spanien i snart 8 månader, jag har jobbat på min identitet som inte bara är att vara tränare, för jag är så mycket mer 🙂 Jag är också en levande och dynamisk person, med många härliga egenskaper! Jag har fått arbeta med härliga klienter här nere på helt andra kompromisser än hemma i Sthlm. Jag har haft klienter boende hos mig och det är höjden av PERSONLIG träning, så häftigt att få lära känna någon så djupt och att få coacha både fysiskt och psykiskt mående. Jag har ett fint samarbete med CASA CALEDA, och jag är så glad att vi träffades! Dem har verkligen stöttat mig i det här och bjuder in sina gäster till träningar och behandlingar, tack snälla för er! Vi har också haft så mycket härlig tid med vänner och familj som kommit ner för att hälsa på. När man bor ihop under ex antal dagar så blir samtalen annorlunda än när man ses på en middag hemma i vardagsrutinerna. Jag är så glad över tiden jag fått för att verkligen sitta ner och prata till punkt, att få prata om viktiga saker men också om totalt oviktiga saker. Jag är också så glad över tiden jag har kunnat ge min kropp att läka/vila, det har inte alltid varit enkelt att träna mindre, jobba mindre och sitta ner och vila. Det har gett resultat och jag känner att kroppen svarar, sen att den fysiska formen är sämre än nånsin, det kan jag ta senare i livet!

Dia, vår lilla prinsessa som ger mig så mycket kärlek och glädje, ont i magen och möjligheten att träna på mitt tålamod, haha. Hon äter allt som definitivt inte ska ätas, busar gärna med alla hundar oavsett storlek/ras, lyssnar ibland med två öron men oftast med ett halvt. Hon är alldeles underbar!

Livet i Spanien just här och nu, känns bra. Vi har inte tagit ett beslut om 2019 än, men just nu njuter jag extra mycket av 27 grader och soligt väder. Det ska däremot bli superhärligt att få åka hem till Sthlm på torsdag och få känna på hösten ordentligt =) Jag ska träffa vänner, fira min syster som fyller 30 år, få kliva in på gymmet och jobba lite samt ta långa promenader i skogen oavsett väder! Livet hörni det är allt bra det!