Vansbrosimet, 1 av 4 genomförda!
I söndags bar det av kl 07.00 mot Vansbro. Härlig morgonsol och frukost i bilen, övergick till regn och temperaturen sjönk ner mot 16-18 grader…typiskt tänkte jag. Samtidigt får jag ett mms från min kära familj där de ligger i solen, 27 grader varmt nere på Öland. Jag vet att jag tänkte ”där hade jag också kunnat vara men nu ska jag upp och simma 3 km i kallt vatten, i regn…” fast jag vet att jag mycket hellre simmar Vansbro än ligger och solar, iallafall just den här dagen. För jag har sagt/skrivit att jag ska genomföra en Klassiker och det ska jag göra, fick lite käppar i hjulet då min cykel blev snodd 2 veckor innan Vättern rundan. Det här innebär att jag måste göra Vasaloppet igen…Mindre roligt! För jag tyckte inte att det var roligt, annat var det med Vansbro! Jag stod med ett leende på läpparna och jag var mer förväntansfull än nervös.
Inför Vasaloppet så gick tankarna ”kommer jag klara av det här?”, nu var tankarna ”vilken tid kommer jag att komma in på?”. Mitt mål är att ta min käre fars totaltid 😉 jag slog honom med 7minuter på Vansbro, check!
Det var väldigt roligt att se alla simmare, totalt drygt 13 600 anmälda, alla med olika mål och förutsättningar. Jag är en gammal simmare, så jag vet att min teknik är okej men jag har inte tränat simning på över tio år. Har hunnit med ett och annat pass nu inför Vansbro och självförtroendet var bra, det är inte för att jag är trött som jag har slutat utan för att det är så sinnesjukt tråkigt. Men vansbro var allt annat än tråkigt och jag kan tänka mig att göra det en gång till. =) Det är ett bra betyg!
Nästa del, Lidingö loppet, 3 mil i terräng. Jag vet att det inte kommer att vara lika smärtfritt som Vansbro men jag är helt övertygad om att jag klarar av det (om jag får vara skadefri). Att slå min fars tid på 2,17h är inte troligt men jag ska träna hårt nu för att komma så nära som möjligt.
Det är fruktansvärt roligt att ha ett mål att träna mot, trots att jag vid varje start till en tävling har prestationsångest upp i öronen. Det är inte själva tävlingen som gör det så roligt det är vägen dit och alla människor man får tillfälle att prata med på vägen.
Vill du följa med på ett löppass så hör av dig, alltid roligare att vara fler! (fystetsterna jag skrev om tidigare, genomför jag på onsdag då ledaren var sjuk i fredags)
På med löparskorna, nu väntar ett tufft intervallpass =)